Allmän pepp om livet

Byta gren inom sporten?

Många av er – INKLUSIVE mig själv haha, undrar säkert vad som händer med mig och hästarna i framtiden. Och det är ju det som är så kul och läskigt- tiden får helt enkelt utvisa! Någon av er planterade in en liten idé i mitt huvud för några månader sen. Som ni vet så är jag en tävlingsmänniska ut i fingerspetsarna. Jag vill ju tävla och jag vill ju vara bäst. Höhö, men det ligger nog i generna på mig… har alltid varit så och mina syskon är likadana. Har ju berättat om när jag tävlade ponny, då slängde jag alla rosetter som inte var gulblåa…haha då var det rå-tävlingsinsikt som gällde!

Inom ridsporten idag så förstår jag ju att det inte är så rimligt att vara bäst- alltså bäst bäst högst upp på pallen. Och det är inget jag varken behöver eller strävar efter…. För mig handlar det om att göra det 110%:igt eller noll %. Det kanske har med min adhd att göra också- men jag tror att jag är så som människa rent allmänt. Ska jag göra något så vill jag inte göra det halvhjärtat. Och därför så är det otroligt skönt nu att vara helt hästfri ett tag för att dels känna efter, tänka efter, bearbeta allt som hänt de senaste åren och faktiskt komma ifatt tankarna lite. Allt har gått i 1000 och att ta ett break på detta sätt känns skönt!

Jag har väldigt mycket att säga om allt som jag redan kommit fram till, men jag kan inte skriva en bok nu i detta inlägg så jag måste dela upp alla tankar och känslor. Ni behöver iallafall INTE vara oroliga att den här bloggen inte kommer kunna prestera under tiden som jag inte har en häst i ett eget stall 🙂

Jo, men iallafall. En läsare skrev till mig och tyckte att jag skulle byta gren. Att det kanske kunde peppa mig och vara en rolig nystart. Då tänkte jag först ”fan vad skön läsare, hon känner mig” haha… Jag är väldigt för nystarter och att testa på nya saker! I ett grenbyte kom dressyr upp som första tankar…och dressyr- nej aldrig! Varför? Jo för att jag helt enkelt gillar action och lite ”pang på”. Jag har väldigt dåligt tålamod och jag tror helt enkelt inte det skulle passa mig. Jag har tyvärr aldrig varit riktigt dressyrintresserad vilket såklart har stjälpt mig lite i hoppningen. Jag har enbart tyckt att dressyr är nödvändigt för att kunna prestera bättre i hoppningen. Det har varit lite med pistolen mot huvudet, för att gå in och prestera ett dressyrpass för en tränare. Tyvärr. Att få ”dansa fram” i 10 sekunder på en långsida är verkligen inget som ökar något adrenalinpåslag i min kropp… (i dagsläget, man vet ju aldrig det kan ju ändras).

Sen tänkte jag på Fälttävlan. HMM. Till en början så har jag ju alltid hatat Fälttävlan för att hindren är fasta i terrängen. Nu har ju jag sett på de riktigt stora tävlingarna där det är rena faror enligt mig. Och om det är rena faror som man utsätter sin häst för så är det ju lite djurplågeri, håller ni inte med? Jag menar på de största tävlingarna där det helt plötsligt kommer ett hål på 2 meter djup och e meter brett som de ska hoppa över. Ett litet missförstånd så är det ju kört….?  Såg ett hemskt klipp på youtube där hästen fastnade och böjdes över hindret och bröt bägge frambenen…för att hindret var fast. GAAAH!! Det VÄRSTA jag sett!

Men i och med det jag skriver så har jag ingen aning om hur det ser ut idag. Är det fortfarande såhär? Varför? 

Det som dock fascinerar mig med Fälttävlan var det som fascinerade mig när jag och Kenza skulle göra en triathlon i Kenza & Tyra Show. Det är just det- den galna träningen och vägen dit. Jag älskar utmaningar och det får gärna vara en stor utmaning! Det är tre delmoment i triathlon som gör att man måste bli bra på ALLT. Man måste vara jävligt stark, ha bra kondition, ha tekniken för att te x simma, ha bra psyke och en galen vilja… Och det påminner ju lite om fälttävlan med dess tre moment.

Nu säger jag inte att jag skulle börja med fälttävlan…. men jag är intresserad! Men jag tänker inte hoppa massor av stora fasta hinder…hur stora är dom egentligen? Hur ser tävlingarna ut? Har jag läsare som tävlar fälttävlan? Hur går det till? Finns det många tävlingar i Sverige? Hur ser terrängen ut? Alltså BERÄTTA ALLT FÖR MIG!!!! Just det, hur tränar man terräng? Var tränar man? Och för vilka tränare? 

Spontant så skulle säkert fälttävlan passa mig grymt bra. Men om man tävlar i fälttävlan- får man då åka och tävla i hoppning som man vill? Jag menar om man vill tävla i hoppning bara under några månader te x…?  Jag är väldigt nyfiken iallafall! Och jag är chockad över hur lite jag vet om det :S Hur läggs tävlingarna upp, alltså vad heter klasserna? Hur kvalar man och kan vem som helst tävla fälttävlan? Ska bli jättekul att läsa om detta! Jag ska självklart googla också, men först och främst vill jag höra er erfarenhet 😀

corvara4

corvara9

Tjoho haha mina och Corvaras första riktiga språng blev utomhus i lite terrängmiljö. Här lite snett men men, över kom vi iallfall 😉

corvara6

 

 

31 svar till “Byta gren inom sporten?

  1. Lina skriver:

    När ska du svara på frågesporten?

  2. Kim skriver:

    Jag är också chockad över hur lite du vet. Testa Google.

  3. Anna skriver:

    Jag tror att fälttävlan kan passa dig väldigt bra och utveckla dig som ryttare eftersom du då inte ”kommer ifrån” dressyren på samma sätt som om man satsar på hoppningen. På dina gamla filmer ser man verkligen stor skillnad när du aktivt tränade för dressyrtränare och det tror jag absolut att avspeglade sig i din fina hoppning också. När du det senaste året lagt upp filmer när du ”dressyrat” tycker jag att det sett obalanserat och hafsigt ut, medan du blir en helt annan ryttare så fort du rider an mot ett pyttehinder.

  4. Kristina skriver:

    Jag har tidigare uteslutande hållit på med hoppning men sedan 10 år tillbaka rider jag mest fälttävlan istället. Men det blir fortfarande att man åker ut även på vanliga banhoppningar och dressyrtävlingar (året runt). Ft-säsongen sträcker sig oftast från april-september (beroende på väderlek/var i landet man bor) och de flesta underhåller ju sitt tävlade även under vintern.
    Man börjar med H90, vilket står för Häst 90cm. Därefter går man stegvis upp i klasserna, om man nu vill det.
    Man inleder alltid en tävling med dressyren, därefter banhoppning i direkt anslutning till dressyren. Man byter bara sadel, sätter på skydd etc och går sedan och tar några språng på framhoppningen och därefter rider man in på hoppbanan när man känner sig klar för det. Enligt TR har man 30 min på sig att gå från dressyr till hoppning, vilket är alldeles lagom för det jag beskrev ovan.
    Terrängen går antingen senare samma dag alternativt dagen efter. Då rider man i samma startordning som under dag1. Oftast är det flera klasser och ibland både storhäst och ponny på samma tävling, så det är liv och rörelse hela tiden.
    I debutant/H90 är dressyren att jämföra med typ LC, banhoppningen ligger på 95 och terrängen på 90. Det låter såklart inte särskilt högt, men är man ovan vid fasta hinder i högt tempo (470m/min vilket är mycket snabbare än vanlig banhoppning spm oftast går i 325-350m/minut) så kan det vara nog så svårt i början.
    Men det är så jävla roligt!! 😀
    Hästarna älskar det, man jobbar verkligen MED sin häst och man utvecklas inom samtliga discipliner.

    I Östergötland har du många bra tränare och anläggningar, kolla tex Mantorpsryttarna. Där startar man säsongen tidigt med flera tävlingar under våren, vilka brukar vara väldigt poppis i hela Mellansverige.

    Du behöver ta fälttävlanskort innan första start och det är nåt som en tränare hjälper dig med. Det handlar om att checka av att man kan tillräckligt mycket för att det inte ska vara farligt i terrängen.
    Visst kan det hända saker, men personligen har jag slagit mig mycket värre i vanlig banhoppning än i terrängen. Likaså har jag aldrig haft några terrängrelaterade skador på mina hästar, men när jag bara red vanlig hoppning tidigare hände det grejer mest hela tiden kändes det som. Nu tränar jag mer hållbart, har en grundlig plan för hela säsongen och hästarna har aldrig varit finare!
    Testa en träning först för att se hur det är och fråga nån ryttare i området om du kam hänga med som groom på nån tävling så får du en bra uppfattning om hur det går till.
    Jag lovar, det är det roligaste som finns!
    🙂

  5. Emma skriver:

    Provade fälttävlan förra våren för första gången och det bar superkul! Startade en tävling i höstas också och stämningen är underbar. Mycket mer familjär och glad än på vanliga hopptävlingar tycker jag. Utanför Norrköping åt Söderköpingshållet finns Wanja Landh, superduktig terrängtränare med bra hinderpark och bra säkerhetstänk!

  6. Lina skriver:

    ””När ska du svara på frågestunden?””

    1. m skriver:

      Har du missta att hon är sjuk, hon kanske inte orkar ta tag i det än, detta kan vara gamla tidsinställda inlägg.

  7. Johanna U skriver:

    Jag tycker ALLA ryttare och ALLA hästar borde ha en fälttävlans utbildning, oavsett vilken gren dom ska tävla sen. Då blir man själv bra på alla grenar och man får en häst som välutbildad och trygg och säker i det mesta! ^^

  8. Fanny skriver:

    Fälttävlan är en bra utmaning och något väldigt kul och fartfyllt! Försöker själv starta åtminstone någon fälttävlan med mina hästar för att se om dom gillar det för tycker det gör en mer sammansvetsad som ekipage. Sen tycker nog inte alla hästar det är kul men många av mina får bättre språngkurva av terrängträning.

    Viktigt att veta är att man måste träna för en godkänd fälttävlandstränare med den häst man vill starta så att denne kan intyga att du är redo för att få starta just fälttävlan. Vad gäller farliga hinder håller jag med dig, det ser jävligt farligt ut i de allra högsta klasserna. Men när jag själv rider existerar liksom inte det, iallafall inte hittills. På något sätt känner man sig säker om man börjar lätt och lågt med sin häst och bygger upp ett självförtroende tillsammans. Sen finns det ju en anledning till att man SKA ha kortare stigbyglar just för sin egen säkerhets skull. Jag rekommenderar dig att iallafall träna fälttävlan så kan du ju känna efter om du vill tävla sen eller inte 🙂

  9. Micke skriver:

    Fälttävlan är mycket mer oglamoröst än den renodlade hoppningen och dressyren. Mycket bättre sammanhållning och mer opretentiöst! Dock passade det inte mig att tillbringa hela dagar i ur och skur

  10. Karin skriver:

    Vad har hänt Tyra? Helt plötsligt som en skänk från ovan så läser man dina bägge bloggar och fylls av en god känsla.
    Du verkar må så mycket bättre o skriver så balanserat o fint så man blir uppriktigt glad för din skull för det är du så värd.
    Angående fälttävlan tycker jag låter som något som skulle kunna bli en nystart i ditt hästliv.
    Inget säger att du inte senare kan ta upp banhoppning.
    Förmodligen skulle du komma ifrån lite md pressen på både dig själv och dina hästar.
    Hoppas du kan fortsätta att må bra och en rejäl förkylning är ju som en ”piss i havet” jämfört med vad du gått igenom tidigare.

  11. Pia skriver:

    Jag har tävlat i hoppning i många år… Det var liksom målet i all min ridning. Allt arbete utanför hoppningen baserades på en bra grund för just hoppning. Men så råkade jag ut för en olycka och bröt foten = ingen ridning och verkligen ingen hoppning på väldigt länge. När jag läkt ihop (någorlunda) började jag rida ordentligt igen och skulle precis börja ge mig ut på banorna med min häst igen… Då skadade min häst sig och den tävlingssäsongen blev det inget av. Gnistan började avta och började fundera på vad jag och min älskade häst skulle göra… Då mitt i allt mörker hittade jag AKADEMISK RIDKONST. Jag har tidigare likt dig hållt på med NH och det här är en…vad ska jag säga… En bättre version av det 🙂 Jag är fortfarande nybörjare men det är så roligt med någonting nytt! Att det dessutom utgår från att hästen ska balansera sig och gå i en naturlig form är ju bara skonsamt. Just nu rider jag bettlöst, utan sadel och har enbart en kapson med två tyglar. Min häst som tidigare varit ”het” och spänd är som en helt annan häst. Du som gillar NH borde verkligen ta en titt och prova Akademisk ridkonst 🙂 kram

  12. Jessica skriver:

    Varför skulle man inte få tävla hoppning för att man tävlar fälttävlan? är ju inte så att man inte får tävla dressyr om man hoppar, eller jag fattar inte? Kanske är jag som är väldigt oinsatt men fattar inte varför man inte skulle få de 🙂

  13. Ellie skriver:

    Du har aldrig funderat på att testa WE? Grymt roligt 🙂

  14. Ida skriver:

    Jag rider fälttävlan & det är så sjuuuukt kul. Totalt beroendeframkallande. Dock hatar jag & min häst dressyren så vi ligger alltid typ sist efter den ? men terrängmomentet väger upp ALLT. Så sjukt mycket roligare än ”vanlig” hoppning.
    Jag rider på lägsta nivå, så kallad debutant nivå. Då motsvarar dressyren LB, hoppningen är 95 cm & terrängen 90 cm. Alldeles lagomt!
    Här är som en liten ”dokumentär” från när jag tävlade en tävling i fälttävlan, kolla på den så får du en bra uppfattning om ”svårighetsgrad” (du kommer också förstå varför jag hatar dressyrmomentet på min häst, haha)

    http://youtu.be/2UaSALxcLL0

  15. Epona skriver:

    Jag älskar fälttävlan. Har varit hästskötare åt en ryttare på de största tävlingarna, landslaget, internationellt och hästarna är så välmående. Dessa hästar tränas i både dressyr och hoppning men också i skogen och galoppjobb utomhus för att bygga kondition. Enligt mina erfarenheter är skador mer vanliga på renodlade hopp eller dressyrhästar som tränas mer ensidigt. Sen är fälttävlansfolket i regel trevligare än vanligt hästfolk tycker jag. ?

  16. Emma skriver:

    Jag skulle aldrig komma på tanken att tävla fälttävlan själv, är på tok för feg 😀 Ingen tävlingsmänniska överlag, men har följt med goda vänner som hästskötare. Tycker att Kristina ger en utmärkt introduktion!

    Det jag vill flagga för är att det blir oerhört långa dagar. Och med tanke på ditt psykiska mående och hektiska liv i övrigt så tycker jag att det låter lite väl mastigt att påbörja en satsning. Fast jag måste säga att det varit trevligare stämning de gånger jag hängt med på FT jämfört med hoppning. Men som sagt, långa dagar! I början är det ju ofta endagsfälttävlan, eller uppdelat på två dagar och det är längre mellan tillfällena och ofta längre mellan tävlingarna.

  17. Maria skriver:

    Du vet att dressyr ingår i fälttävlan? :p
    För att ha chans att hävda dig så måste du vara riktigt bra på dressyr och hoppning och terräng. Du måste även vara i väldigt god fysisk form själv, banan är ju flera km lång och först ska du gå den själv två ggr, rida den och så ska du orka hoppa en klass och rida en dressyrklass. Hindren är i regel alltid fasta även på låg nivå. Jag har gått banan några ggr med kompisar och kan säga att jag såg många potentiella skador. Inget jag skulle utsätta mina hästar för, dock kul att rida andras fälttävlanshästar på terrängbanan.
    Hade hållit mig till hoppning om jag vore du, eller testa något helt annat typ western. Om du vill hoppa i terräng finns ju jakter och du kan såklart åka på terrängträningar utan att tävla i det.

  18. Cicci skriver:

    Ska försöka att inte dumförklara dig för det gjorde du så bra själv 😉 Självklart får du tävla vanlig hoppning om du rider fälttävlan. Du väljer, precis som med hoppning, hur när och var du tävlar, oavsett gren.
    Fälttävlan är oerhört roligt, vill du testa rekommenderar jag att du hittar någon ryttare som kan låna ut sin häst till dig. Så du kan få prova på med en rutinerad häst som vet när den ska hoppa eller ej för att undvika farliga situationer. När du sedan (om) ska leta fälttävlanshäst kommer du behöva väga in en hel del annat än det du letar efter i en hopphäst. Du kan inte ha överkänsliga hästar som hoppar 1 meter över hindren utan du behöver en hinderklok häst som är bra på att taxera och som INTE hoppar i alla lägen då det är då det blir farligt. Hästen måste ha lite sunt förnuft och vara rädd om sitt liv men ha mod för att hoppa. Om du förstår skillnaden? Hindren ser stora ut på EM osv vilket är vad som visas på TV, men det är ju motsvarande 1,60-hoppningarna så det ska vara svårt. Hindren ser ofta värre ut än de är pga marklinjer eller att de är så breda. 3*-hinder (SM och EM och OS klass) ser gigantiska ut tills den dagen du tävlar 1*, då är de plötsligt överkomliga. Precis som en lokal hoppryttare kommer tycka 1,60 är övermänskligt när den precis debuterat 1,20 men plötsligt ser att 1,60 är inom räckhåll när den debuterat 1,40. Terränghindren i 3* får vara högst 125 cm (har jag för mig, kan vara 130 med…) utan ris men sen får riset vara runt 20 cm. Så hindren är inte så höga som de ser ut att vara. De får dock vara runt 2 meter djupa, så där är ju en skillnad. Men om du hoppar en trippelbarr på 130 som är 2 meter djup kommer du inte uppleva den stor, det är så man får övertala sig själv att hindren inte är så farliga.
    Fälttävlan är roligt, inget snack om saken. Det är mer adrenalin i terrängen än under en hoppning, det kan jag lova 😉 Dressyren lär man sig uppskatta, ju bättre den är desto bättre placerad blir man.
    För ponny börjar man på 60 cm med stilbedömning eller 70 cm med riktig tävling. För häst är det 90 cm. Alltså inga stora hinder egentligen. Vill du prova på är Mantorp en bra tävling att börja på, de brukar ha dressyr och hoppning fredag och terräng lördag på sin första tävling vilket gör att det blir en kortare dag och mindre att tänka på för någon som inte är van. Åkerbo har också en fin bana att träna på, ligger mellan Linköping och Norrköping åt Linköpingshållet. Fälttävlansandan är trevlig och det är oftast väldigt god stämning på fälttävlan. Det finns alltid någon att låna saker av om man glömt, någon att få tips om vägval och hur man ska hoppa vissa hinder osv. Är du seriös med detta tycker jag du ska leta upp någon av oss ryttare i länet som tävlar och även hitta antingen en snäll hopphäst eller en fälttävlanshäst att låna för att få komma ut och prova att hoppa lite 70-cm hinder. Varning bara för att du nog inte kommer kunna få nog 😉 Jag kan tyvärr inte erbjuda dig att låna min häst då jag dels är för rädd om vår tävlingssäsong och hon dels är väldigt speciell och inte helt enkel. Ingen bra nybörjarhäst med andra ord. Även om du är van vid hoppning kommer du känna dig lite som en nybörjare, för det är inte samma sak att hoppa på bana som på fält när det blir såhär stora ytor.
    Oavsett hur du gör tror jag en fälttävlanshäst skulle passa dig, ofta lite heta och ”på” men samtidigt välridna och tuffar på fint i skogen i full fart med fungerande broms. Väldigt roliga hästar att variera vardagen med då du kan göra det mesta med dem 🙂

  19. Zandra Svensson skriver:

    Jag tävlade SM i hoppning på ponny och red fälttävlan parallellt. Hade jag behövt välja mellan grenarna hade jag valt fälttävlan alla dagar i veckan! Den kicken terrängen ger slår alla SM finaler i världen!

  20. Sabrina skriver:

    Det är väl inte till att sticka under en stol att det kan vara farligt, men det jobbas för säkerheten hela tiden, mer och mer utlösbara och schyssta hinder osv. Man kan ju även få en bom mellan frambenen och gå omkull 😉 jag red över 50 fälttävlanstarter och peppar peppar har varken jag eller hästarna kommit till skada. Tycker det är en sjukt rolig sport och brukar tänka att mina hästar är lyckliga (min ganska sega häst står och studsar och bockar när han ska ut i terrängen.). Den varierande träningen gör de dessutom mycket mer skadefria på andra sätt! Så ja, prova på och se hur det slutar 😉

  21. Michaela skriver:

    Jag älskar fälttävlan! Det gör hästarna så gott. De gjorde en stor studie på hästarnas mentalitet och stress nivå. Gissa vilka som hade bäst resultat? Fälthästarna. De går den mest naturliga sporten och får mest varierad träning villet gör dem väldigt fina och avslappnade. Efter fälthästarna kom hopphästarna och väääldigt sist kom dressyrhästarna.. Det säger en hel del 😉

  22. Martina skriver:

    Jag rider fälttävlan lite som en komplement. Jag tävlar mest i hoppning, men både jag och hästen tycker det är otroligt kul med fälttävlan. Vi brukar med andra ord passa på att vara med på lite fälttävlan när det är tävlingar nära, men vi åker inte land och rike runt som många fälttävlansmänniskor gör. Jag bor liksom du i Östergötland och där finns det terrängbanor i Mantorp, Åkerbo (Ekenäs terrängbana), Boxholm och Kinda. Mantorp är nog den snällaste terrängbanan med många hinder i alla svårighetsgrader. Vad som är viktigt att tänka på är att inte ge sig ut själv innan man har koll på vad man sysslar med. Det är mycket lämpligare att vara med på träningar. Jag kan ibland åka och träna själv (alltid minst en till person med pga säkerheten), men dessa gånger hoppar jag aldrig några nya typer av hinder. Då håller jag mig istället till de hindren som känns enkla. Ska man introducera någon ny typ av hinder eller svårare hinder gör jag alltid det på träning. Prova gärna på ett par träningar! Det är otroligt kul, och motiverande också att kämpa på med dressyren lika hårt som hoppningen.

  23. Annica skriver:

    Jag åkte till Fölseryd i Väderstad med min häst och hoppade deras terrängbana med lösa hinder. Hur kul som helst, eftersom du inte bor jättelångt bort kan du ju kolla på det. För träningens skull om inte annat 🙂 forest jump tror jag de kallade det 🙂

  24. Sanna skriver:

    Adrenalin kicken du pratar om får man när man sitter på en häst som vet hur man vallar en ko på hög nivå.. det hade varit intressant att se dig testa..

  25. Fanny skriver:

    Prova på körning . ASKUL!! Kan gå undan om man vill, och där behövs ett grymt samarbete mellan häst o människa ?

  26. KikkiSandström skriver:

    Det blir intressant att se vad du väljer att byta till – om du nu byter. Antar dock att det kommer att ha nåt med hästar att göra i.a.f.
    Idag bloggar jag om min egen smoothie http://kikkisandstrom.se/favoriter-lchf-blabarssmoothie-hot

  27. Simone Andersen skriver:

    Hej tyra!
    Länkar en del inlägg jag skrivit hur fälttävlan går till, och lite hur hindrena ser ut. Jag har ridit fälttävlan i tre år, och har skrivit en hel del inlägg om hur det går till, hur man räknar och så. Lite beroende på vart du bor finns det många fälttävlansbanor, vill du ha tips på tränare och banor kan du maila mig, har tränat på de flesta banorna ifrån stockholm och ner. Ingen tränare tvingar dig göra mer än du själv vill. Vill du ha mer ingående svar får du gärna skriva mail så kan jag försöka förklara mer 🙂 Och självklart får du tävla hoppning samtidigt, det gör vi mellan oktober och mars 😉

    http://falttavlansbrud.blogg.se/2013/october/min-falttavlansutrustning-2.html
    http://falttavlansbrud.blogg.se/2015/september/olika-hindertyper-och-mina-asikter-om-dem-del-2.html
    http://falttavlansbrud.blogg.se/2015/september/olika-hindertyper-och-mina-asikter-om-dem-del-1.html
    http://falttavlansbrud.blogg.se/2013/december/hur-en-falttavlan-gar-till.html
    http://falttavlansbrud.blogg.se/2014/december/simones-falttavlansskola.html

  28. Matilda skriver:

    Det har faktiskt börjat komma mer och mer utlösningsbara fälttävlanshinder, som helt enkelt går att riva vid hårda islag. Hur många hinder som är utlösningsbara kan nog variera från klubb till klubb, men det har iaf börjat dyka upp lite mer. 🙂

  29. Marie skriver:

    Tips! Kolla in annaowilliam.se
    Fälttävlanspar som tävlar högt, och skriver om d e t i sin blogg.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Translate »