Hej! Hoppas allt är bra med er alla 🙂 Själv fick jag min första ordentliga natts sömn på typ… över en vecka. Men inte fan är man piggare idag för det, haha. Har satt lattemaskinen på starkaste espresson och betat av några samtal och mail på morgonen. Ska bege min in till kontoret för att styra upp en hel del. Det är fortfarande en hel del jobb kvar med hemsidan som inte är bra….och jag är väl medveten om det.
Nu senaste månaderna har klimatet varit bra här. Men så fort det är en förändring eller något att tycka till om så är det rätt många som inte direkt håller tillbaka. Jag tycker att det bör ske en förändring generellt över sociala medier där folk faktiskt börjar tänka till på riktigt vad de skriver till andra människor. Men hur? Man kan gärna lämna konstruktiv kritik, men tyvärr så verkar många ha såna väldiga problem med sig själva. För det är den enda anledning till att lämna en onödig dum kommentar. Att man har problem med sig själv.
Jag har jobbat hårt hos min terapeut med att kunna förstå detta. Det tog många år innan jag kunde leva med bittra kommentarer, påhopp och elakheter. Och det var inte förens jag startade denna hästblogg som jag fick vara med om det. Självklart lite innan, men inte i närheten. Trots att min andra personliga blogg var 3 gånger större så var det såååå mycket mer elakheter och tyckanden här. Oavsett hur mycket man vill lyfta ridsporten och de fantastiska människorna som utövar den så finns det verkligen en klar tydlig skillnad på grupper folk. Och hästfolket är kända för att vara speciella och svåra, och man kommer aldrig komma ifrån det. Undra varför det är så? Tänker folket som rider att bara för att man själv utövar samma sport så ger det en automatiskt rätten till att vara fett jobbig? Haha…
Och jag vet att ridsporten aldrig kommer förändras inom detta, för de som kommenterar elakt kommer aldrig lägga den tiden på sig själva. Därför känns det lite blandat nu att lägga upp videos från provridningar och allt. För jag vet att om jag väljer att inte lägga upp videos så kommer folk fortsätta att läsa bloggen ändå. Så jag känner mig lite kluven där? Jag tar absolut inte åt mig av elaka kommentarer, men jag blir arg och frustrerad över hur folk kan bete sig, hur de tror de har rätten att skriva elaka saker till någon och det ska vara okej? Jag har slutat svara sedan lång tid tillbaka på elaka och onödiga kommentarer, men det är en sak som ändå aldrig kommer försvinna hur jag än agerar. Däremot kan jag förebygga såna kommentarer genom att välja vad jag publicerar. Jag kommer alltid stå upp för en schysst gemenskap inom ridsporten och på sociala medier, oavsett hur förtvivlad man än kan bli många gånger.
Jag har jobbat så mycket med mig själv, och numera så litar på mig själv och mina beslut. Och då spelar det inte någon roll om jag överrumplas av fina snälla kommentarer heller. Jag lägger inte upp videos för att få höra varken ”Åh vad fint du rider” liksom ”Åh vad dåligt du rider”. Jag delar med mig av allt för att inspirera och motivera. Visa en utveckling, en jävla vilja och en drivkraft att allt går om man vill. Så jag har nog besvarat min egen fråga. Min vilja till att motivera och inspirera är så stark. Och jag har verkligen behövt dessa 6 månader för att hitta mig själv, både på personliga planet, inom jobb och inom ridsporten. Och denna gång känner jag mig stark och självsäker.
Hur hade ni gjort i min situation? Hade ni ”tagit” att lägga upp videos och få höra ditten och datten och läsa om hur dåligt ni rider eller i hur konstig form hästen går i? Lägg då till att kommentarerna inte är en engångsgrej, utan det fortgår dagarna i ända. Hade ni valt bort att ”hänga ut” er själva, eller hade ni skippat det och fokuserat på text och bilder istället? Ska bli spännande att höra vad ni säger 🙂
