Livet från rullstoll till hästrygg

Karma has no deadline!

Nej, nu får det vara nog. Skulle in här nu på kvällen och skriva lite om dagen, lite tankar och känslor och visa lite saker. Min blogg har varit det som stärkt mig, mina kära fina läsare som ger mig stöd och pepp. Varje dag jag är ledsen så går jag in här. Men hur glad jag än var när jag loggade in här idag, så vänds det rätt snabbt när en kommentar som denna dimper in under tiden jag är inloggad. Och nu kan jag inte hålla mig för att skriva något längre! 

”Du ser inte ut att ha särskilt ont på de där bilderna… Det skulle ju, enligt dig, ta flera månader innan du ens kunde gå, men nu står du både normalt och kan trycka ut höften rejält. Hur kommer det sig egentligen?
Du kommer aldrig väga lägga upp den här kommentaren men jag vill bara att du ska vet att de allra flesta av dina läsare sedan första veckan efter din olycka insett att du, återigen, överdrivit och ljugit grovt om din skada. Att du känner behov av att göra sådant är sorgligt och jag undrar vad för sorts människa du är egentligen?”

Alltså helt ärligt!? Det är inte första kommentaren som ser ut såhär kan jag säga- det är BRA många. Alltså hur i helvete är man funtad när man lämnar såna här kommentarer?  Det är ren och skär elakhet och det är skrämmande!? Och oavsett om jag varit med om en olycka eller ej så ska man inte bete sig så på nätet- men dessutom just NU, och dessutom skriva OM det som hänt på ett sånt sätt!? Äe, man blir verkligen mörkrädd! Man måste helt ärligt vara helt- på riktigt- dum i huvudet om man får för sig att skriva såhär till en annan människa som dessutom befinner sig i en enormt jobbig livssituation där man redan ”ligger ner”.  Inte nog med att jag redan skrivit tydligt att jag ska lägga upp röntgenplåtar, jag har för fan bott på SJUKHUS i ARTON dagar!? Då kan alla som har en iq på högre än 20 förstå att det är en ganska stor och allvarligt skada som jag har, och inte bara nån liten sträckning eller en liten spricka som vissa nu påstår sig ”veta” = tro och anta.

Jag blir inte tokig av dessa kommentarer på grund av att jag känner att jag måste bevisa något för nån. Och jag skulle aaaaaldrig i mitt liv dra upp en sån här grej i ett inlägg om det var en vanlig elak kommentar från en hater- för dom finns hos alla. Men för det första så har det varit mycket av dessa kommentarer- och DESSUTOM just i denna situation när jag varit med om en svår olycka och förlorat typ ALLT som jag älskar att göra, i kanske ett helt halvår eller kanske mer… Snacka om att slå på någon som ligger, och det är DET som fan gör det läskigt! Jag vet att mina FÖLJARE, alltså de som följer mig dagligen vet att det sista i världen jag skulle välja bort var Mille och ridningen. Så jag vet att dessa människor bland annat kommer ifrån andra ryggradslösa människor som driver bloggar som handlar om att förnedra andra, pga att de själva inte är tillräckligt intressant att skriva om… Och inte ens nu låtar de mig vara… det bevisar bara att man är riktigt bra osympatisk människa. Men ändå, att ändå gå in till någon, och kommentera såna här saker under tiden jag är kvar på sjukhuset till och med! Ja, de började ramla in redan efter en vecka så har det varit såhär lite varje dag. Helt sjukt!!!

Jag skulle GLATT kunna visa upp min röntgenplåtar till mina följare för att det är intressant att visa upp eftersom frakturen är så pass annorlunda, så skulle jag vilja skriva mer och berätta om skadorna mm. Men bara vetskapen om att det kommer massa skräp hit, och sitter som vargar som längtar efter en köttbit och väntar på att jag ska skriva, nämna eller lägga upp en bild- det gör att jag fan inte blir ett dugg sugen på det! Och jag vet att om jag gör det så kommer alla tycka si eller så, så nu bestämde jag mig för att vänta tills min journal kommer i veckan, där allt står klart och tydligt i text, så jag kan trycka upp den i datorskärmen på er alla som varit här och lämnat såna där kommentarer! Så kan ni sitta där och se dumma ut och jag hoppas ni alla då skäms över er själva och så hoppas jag att ni aldrig mer klickar er in på den här bloggen!

Jag vet inte vad som gör att vissa ens tror såna där vidriga saker!? Antingen är det för att det är något som de själva skulle kunna göra, eller så är det för att de förväntar sig att jag ska klaga i varje inlägg, gråta ut oftare och visa mig totalt knäckt!? Tro mig, det var är jag MEN jag gör ALLT jag kan för att försöka tänka positivt och vara stark- annars bryts jag samman- igen! Och det har jag skrivit förut men det har de garanterat inte läst. Och tro mig igen, skulle jag gråta ut varje dag och skriva hur hemskt allt är och hur ont jag har- då skulle dom klaga lika jävla mycket på det! Så jag vet att vad jag än gör så blir det såhär. Men detta är ändå att passera alla gränser, tycker ni inte själva att just detta är så jävla lågt!? De tror dessutom att de är anonyma, hade jag kunnat gå så hade jag fan lagt tiden på att åka hem till vissa av dom som jag vet namnet på och trycka upp plåtarna i ansiktet på dom, haha. Men vem vet, enligt dom kan jag ju springa omkring och fejkar allt, så jag kanske dyker upp utanför dörren nån dag :S

Nej, tro ni att ni gör mig svagare och att jag trycks ned! Jag vet att jag har en rejäl skada men att jag fan i mig kämpat dag och natt för att träna på styrka, rörlighet och balans. Jag har gått i terapi för att klara detta psykiskt och jag har verkligen, om man ens får säga det om sig själv utan att bli uthängd som en skrytig diva, men jag har verkligen varit jävligt stark rakt igenom detta! Och jag ska dra det till min fördel, jag ska fortsätta att träna, kämpa, vara stark och bevisa för alla att jag snart kommer sitta där på hästen igen! När min läkare sa att jag inte ska räkna med att ens kunna sitta på en häst på 6 månader så svarade jag direkt att han inte ska räkna med att han har rätt (med glimten i ögat då rå;).

Till er som är GLADA för min skull att det går framåt så kan jag berätta för er att jag nu kan stå helt rakt på det friska benet vilket är ett stort steg i rätt riktning! Jag har även börjat träna med kryckor vilket går jättebra även om det gör väldigt ont. Dock så är det inte bäckenet som gör ondast utan det är armen, så jag kan ju bara gå med en krycka vilket krånglar till det lite… Och till de som ifrågasätter hur ”jag kan stå upp normalt” så är det för att jag lägger all min tyngd på friska benet (ush stör mig ens på att jag lägger tiden på att ens besvara en sån dum fråga). Som TUR är så är min fraktur genom bäckenet en stabil fraktur, så endast smärta kan hindra mig från att komma upp på hästen igen. Jag kommer inte få några men och det kan inte läka ihop fel heller, vilket är ett stort plus! Dock så är det åter igen armen som är värst, den gör ondast och innan dom åkte så sa dom att det kan ta 6 månader upp till ett år som den är helt återställd. Så det suger…

Men men- To be continued… Lovar att komma tillbaka gladare imorgon. Då med gladare nyheter! Men hoppas ni förstår mig och kan ha överseende med detta inlägg. Det vet jag att ni gör, om ni tänker er in i min redan asjobbiga situation. Är det några som kan förstå så är det ju ni som själva rider… tänk er att inte kunna rida på typ ett halvår, hur det hade känts… och förutom ren förjävlig smärta fysiskt hela tiden få läsa sån där skit varje dag…. Suck! 

karma-love-quote-quotes-Favim.com-697712

83 svar till “Karma has no deadline!

  1. Lilly skriver:

    Dessa människor måste ha så mycket hat inom sig… Du är fantastisk och du är STARK. Krya på dig, och vad skönt att du ändå verkar kunna se något positivt i det hela. Du inspirerar!

  2. Malin skriver:

    Tycker inte att du ska lägga upp några röntgenbilder eller utdrag ur din journal. Det behövs inte, det är ditt privatliv, din kropp och folk har inget med det att göra. Du behöver inte bevisa något. Du skriver om dina upplevelser av det hela – det finns ingen rätt eller fel version. Det är varken relevant eller nödvändigt att ställa en persons smärta mot en annans. Hoppas du får hjälp med den stress som olyckan inneburit. Försök att låta bli att lägga energi på den typen av kommentarer – du äger din egen upplevelse – det är inget ämne för andra att debattera. Men visst jag förstår att det tär. Krya på dig!

  3. Amanda skriver:

    Usch för denna människa. Jag beundrar dig hur du ens orkar lägga energi på detta?! Heja dig Tyra.
    Jag fick en spricka i lillfingret för typ två veckor sedan och svor lite över att jag inte kan rida pga det. Nothing compares to vad du har gått igenom. Och går igenom!

  4. Fredrika ~ fredrikalidman.blogg.se skriver:

    Jag har sett några av dessa dumma och korkade kommentarer och varje gång jag läst dem undrar jag vad det är för fel på folk…

    Du är så stark och grym Tyra! Jag tror på dig! Kämpa på <3

  5. Hanna skriver:

    Fy vad tråkiga en del är! Vissa vet inte när man ska knipa! Kämpa på Tyra! Ingen vill gå med gåbord och ha hemtjänst om det verkligen inte är nödvändigt! Hoppas du läker ihop snabbt och med din kämparglöd är du uppe i sadeln på nolltid!

  6. Jessica skriver:

    Hej tyra! Följt dig en del, lämnat lite kommentarer då o då.. Men visst mest dela med mig av lite positiv kämparglöd! Jag va med om en otäck ridolycka 3/1 i år! Ramlade av min häst ute på frösen mark efter ett fall på 3m såg att mitt lårben stod i fel vinkel, det hade gått helt av 15 ovanför knäet! Fy fan den smärtan innan ambulansen kom! Tuppade aldrig av utan va medvetande hela vägen till sjukan! Blev 19 dagar på sjukhus inkl rehab en sväng! Fick 3 frakturer i höger fot, lårbenet rakt av och vänster tumme av. Fick en blodpropp på 15cm o höll påo dö! Fick till svar 6-12mån innan ja kunde rida! 2.5mån efter satt ja o skritta! Nu 6mån efter har ja debuterat lokalt igen! Varit så sjukt beslutsam i detta! Inget knäcker mig mer! Blivit mycke starkare som människa! Foryfarande inte läkt o har fått artros i trasiga foten men d e småsaker! Ja tror på dig o vet att innan 6mån e du igång igen! Hejjar på dig Tyra! Fight!!!! Kram

  7. Kristina skriver:

    Vill bara upplysa de okunniga om att man kan ha/leva med stark smärta och ändå se normal eller tom glad ut (speciellt om man levt med kronisk smärta länge). För vissa är det en överlevnadsstrategi.
    När man är ute bland folk så anstränger man sig extra. Sedan när man har det riktigt jävligt går man inte utanför dörren.
    Smärta har heller inte med ålder att göra. Vet yngre människor med svåra skador som inte blir trodda för att de är unga eller råkade le eller skratta en dag. Kämpa på Tyra!

  8. Hanna skriver:

    Tyra! Strunta i dessa människor som kommenterar sådär – de mår antagligen sämre psykiskt än du mår fysiskt just nu. Annars beter man sig inte så som de gör! Håller med om att det är skrämmande.. men de hade aldrig vågat uttrycka sig om de inte kunde gömma sig bakom en skärm och skriva kommentarer via internet. Du är grym Tyra, kämpa på och jag hoppas att du mår bättre snart. Kram ♡

  9. Sofie skriver:

    Vilka idioter det finns!!! Kramar Tyra! ❤ Du är så stark!

  10. Lotta skriver:

    Du är en kämpe! Ligger med vidrigt ont i ryggen och kan knappt sätta mig in i hur mkt ondare du lär ha. Med den glöden ör du snart uppe på hästryggen igen:) jag tänker alltid att den långa rehabiliteringen som läkare förutspår gäller för soffpotatisar och mesproppar jag:p så satsar jag på hälften och hannar någonstans däremellan:)

  11. Linnea skriver:

    Precis som du skriver så har du den mentala biten! Du är inställd på att fixa det ”omöjliga” och det är enligt mig där magin sitter. Klart att du inte kan gå om du säger till kroppen att det inte går?! Tankens kraft är underskattad så kämpa på – Jag tror stenhårt på dig!
    Tänk bara på att inte överbelasta andra delar av kroppen så att du blir mer skadad i onödan… Har själv gjort den tabben och det tar mer tid från dig i längden.
    Styrka och kramar till dig Tyra

  12. Malinkalin.blogg.se skriver:

    Kan man blocka läsare som skriver taskiga saker? Gör det i så fall…
    Jag hejar på dej i alla fall Tyra <3

  13. the girl skriver:

    Min dotter fick en ful axelfraktur efter en ridolycka. Det går varken att gipsa eller operera. Eftersom man inte gipsar utan man ska ha armen igång så tappar man inte lika mycket muskler.
    Tyra är inte heller gipsad utan håller igång i den mån hon kan och kan bibehålla lite muskelstyrka och blodgenomströmning i musklerna.
    Många komentera dotterns rörlighet , men allt går inte att gipsa eller operera !
    Och man blir inte förlamad av att bryta något !
    Sluta skriv elaka / nedsättande kommentarer till Tyra.
    Har ni själv aldrig varit i liknande situation så var tyst om ni inte har kunskapen.
    Man har nog att kontrollera smärtan och försöka hålla hoppet uppe !

  14. Marie skriver:

    Heja ! Ge dig inte för någon eller något! Gött kämpat!,

  15. Anna skriver:

    Jättetråkigt att du, som är så pass stor i bloggvärlden och får väldigt många kommentarer, tar så illa vid dig av negativa eller kritiserande kommentarer. Jag önskar verkligen att du kan lära dig att hantera sådana genom att helt enkelt skita i dem. Det kommer alltid finnas sura och bittra människor, oavsett om det är i ett kommentarsfält eller var som helst. Så att du kan få ro i din själ fina Tyra <3 Krya på dig och kämpa på med dina framsteg efter olyckan! Man ser och märker hur du kämpar!

  16. Frida skriver:

    Kämpa på tyra! jag tror på dig 💪🏻Du är nog uppe på mille fortare än någon annan skulle klarat 🐎

  17. Linda skriver:

    Ja man funderar på varför vissa reagerar som de gör på dina inlägg…..det känns som du har två kategorier av följare. Den ena består av ”fans” och den andra av ”skeptiker”. Du är ju en ganska dramatiskt person som ofta beskriver saker blodigt allvarliga och det uppfattas ofta som ”mirakel” att just du klarar av att ta dig igenom situationen. Man måste nog komma ihåg att allt du skriver och går igenom är ju DIN upplevelse av det som sker,inte andras.
    Min uppfattning av dig är att du är väldigt känslostyrd och när du blir utsatt för saker/händelser så blir det så väldigt mycket starkare för dig än för genomsnittspersonen.
    Jag tror att det är din dramatiska sida som människor har svårt att förhålla sig till. De tycker att det blir överdrivet och då slår det lätt över till att du ”hittar på” vilket jag inte tror att du gör. Däremot, som sagt, så är DIN upplevelse av t.ex ett brutet ben så otroligt mycket större än det är för någon annan.
    Det klart att ingen kan veta hur dina skador ser ut nu och hur det känns i din kropp. Man får helt enkelt utgå ifrån din beskrivning av dem. Den luftturen du gjorde med hästen tror jag det finns ganska många av oss som gjort. Frakturer på bäcken, ben, armar, axlar osv är jag rätt säker på finns på många av oss ryttare (i alla fall på mig själv).
    Att vara konvalescent i 6 mån är dock ett ”billigt” pris att betala så var glad för det säger jag bara!!!
    Det blir väldigt lätt stormigt på din blogg och det finns troligen en orsak….du väljer såklart själv hur du beskriver saker och det kommer i sin tur också styra reaktionerna från dina läsare.
    Krya på dig och tänk på att 6 mån är en droppe i havet,….du kunde fått en mycket värre ”dom”.

    1. Tyra skriver:

      Linda- Hmm, det är intressant hur du skriver för det kan absolut stämma. Och jag uppskattar din konstruktiva kommentar där du spekulerar, det är kul att läsa tycker jag så tack <3 Det är väldigt intressant, för i verkligheten, i min omgivning, så är jag precis tvärtom. Snarare att om jag "väl" klagar och säger att jag har ont eller liknande- då vet alla att jag har jävligt ont för jag försöker alltiiiid hålla uppe en fasad, le och försöka klara mig igenom själv och inte blanda in alla. Här på boggen är ju mitt place att skriva av mig, men verkligheten ser väldigt annorlunda ut. Och ingen i min närhet skulle aldrig kalla mig för en dramatisk person, snarare tvärtom. Jag är bara dramatisk om det är verkligen är något "stort". Allt annat som "vanliga" går i taket för rör mig knappt ryggen, haha... Sedan är allt relativt åter igen. Folk kanske skulle gå i taket om deras bil blev sönderkraschad, om man får skattesmäll på 70.000 kr, om alla ens kläder brinner upp, ja såna typ av saker. Just alla de sakerna skulle jag knappast ens nämna på min blogg :S Däremot så är det sjuka att allt händer i mitt liv, och det säger alla mina vänner också, att de aldrig i sitt liv träffat någon som har så mkt otur som jag. Och det kanske är svårt att förstå för vissa läsare, att jag råkar ut för så sjukt mkt saker. Mer än vad alla ni ens vet i närheten av.... och hade ni vetat så hade ni varit chockade. Men jag tror inte folk ens hade trott på allt, vissa tror ju knappt på allt som händer just nu liksom... Så det är otroligt intressant hur du ser på mig och hur jag är och hur mina nära och kära ser på mig som känner riktiga mig. Det finns ju inga rätt eller fel. Antingen så har jag och alla som känner mig en fel bild av mig själv, eller så har ni en fel bild av mig och det kan ha o göra med att ni ser det ni vill se, eller att jag är dålig på att skriva och uttrycka mig. Jag tycker du har fel när du skriver att jag får det att låta som "mirakel" och att just JAG klarar mig ur en situation, haha. Eller att jag beskriver saker i blodigt allvar...förstår det inte heller. Det är ju väldigt lätt för er som sitter och läser mina texter och döma och anta saker hur jag är eller känner. Men däremot så har du ju helt rätt- jag är extremt känslostyrd. Jag har ju adhd också och det kan ju också påverka vissa impulser och känslor, men det är inget som du har och därför tycker du jag är alldeles för känslostyrd och att jag är konstig, men du kanske inte tänker på att jag inte kan ro för det? Sedan måste du komma ihåg en sak. Om jag har brutit mig så är jag mest ledsen över allt som jag inte kan göra... Och om du visste om alla år där jag varit sjuk, och om du hade gått i mina skor och varit med om det jag varit med om- ja då kanske du kunde förstå att det här kanske tar hårdare på mig än en genomsnittsperson...för en "vanlig" person, eller en genomsnittsperson som du kallar det har förmodligen inte varit med om det som jag varit med om. En genomsnittsperson har förmodligen inte varit sjuk och utbränd i flera år innan detta händer... och då är det svårt att jämföra hur DU hade reagerat i min skada och hur jag reagerar, hänger du med? Om mitt liv äntligen kändes bra, efter flera års misär och olycka, ja då är det klart att jag tar det hårdare efter allt som jag varit med om. Hänger du med? Allt är relativt och det är väldigt svårt att lära känna någon genom texter, och framförallt när den personen endast visar upp max 10% av sitt liv. Tänk allt du vet om mig, det är knappt 10% av mitt liv och vad som egentligen händer. Och det glömmer folk tyvärr bort väldigt ofta, att de inte vet i närheten av allt som händer och som sker. Och åter igen, det är inte bra att döma någon och påstå dig tycka att den är "si eller så", för ALLT handlar om vad man varit med om och vad man har gått igenom. Eller hur, kan du förstå hur jag menar? Kram

      1. Ros-marie skriver:

        Hej Tyra! Om du har adhd och det påverkar vissa impulser och känslor, så kanske du ska överväga om du vill skriva såhär på sociala medier? Du säger att du är extremt känslostyrd – det kanske sätter käppar i hjulen för dig när du debatterar eller lägger ut delar av ditt liv såhär, och där människor ger dig kritik. Jockiboy som har add, gjorde det misstaget – han agerade på sina känslor och kom i ett stort bråk över nätet. Han förklarade allt väldigt bra i en video.
        Annars kanske du kan få stöd av någon? Jag vet inte hur du gör eller känner ang det, men jag tycker att det låter som att din adhd sätter käppar i hjulen för dig!

      2. Linda skriver:

        Hej,ja nu förutsätter du att jag inte har en ”tung ryggsäck”….;-) Nej man ska inte jämföra saker i varandras liv. Vill bara understryka att jag inte ”bestämt” att du är dramatiskt m.m. Det handlar snarare vilken ”approach” du har och hur du framställer dig själv. Kanske helt omedvetet, vad vet jag. Och att läsarna bara känner till 10% av ditt liv är ju givetvis sant men de 10 % som du presenterar på bloggen är ju du för alla läsare 😉 förstår du ? Du bestämmer ju själv hur du vill att läsarna ska uppfatta dig. Sen har jag personligen lite svårt för uttrycket ”otur” och att man ”råkar ut för” saker och ting…..;-) Incidenter och händelser i tillvaron ramlar inte bara över oss jämt och ständigt.Sök djupare så hittar man den egentliga orsaken till att man ständigt befinner sig i ”oturssituationer”. Det som händer dig är din upplevelse, inte en tävling i vem som har det svårast eller vem som har mest ont. Därför ska man heller inte bedöma andras situationer och HUR svårt de har. Anser de själva att de har det svårt, har ont, är ledsna…ja då ÄR det så även om JAG kanske inte skulle varken känna eller må på samma sätt. Jag tror du förstår vad jag menar. Krya på dig, du är strax uppe på hästen igen.
        P.s. Jag har erfarenhet av både ADHD-ADD-Asperger och Borderline. D.s

    2. Jennifer skriver:

      Jag håller med dig Linda. Jag tycker verkligen inte Tyra förtjänar allt skit hon får men jag tycker också att sättet hon skriver på är väldigt dramatiskt. Så för oss läsare som faktiskt inte känner ‘riktiga’ Tyra kan ju läsa det hon skriver på olika sätt. Jag uppfattar också Tyra som dramatiskt och känsloladdad med otroliga highs and lows i humöret, och tycker ibland att (det låter som) hon överdriver, MEN det är ju bara uppfattningen jag får. Jag har inte varit med om det Tyra gått igenom så därför är det egentligen irrelevant om hon överdriver, underdriver eller vad hon gör, så det är inte min rätt att skriva elaka saker om henne och hennes liv för det. Men för Tyra skulle det kunna vara nyttigt att höra/läsa att hennes texter kan uppfattas som väldigt dramatiska för en utomstående, så att hon kanske kan få en lite bättre förståelse för vissa kommentarer.

  18. Lissan skriver:

    Klart som 17 att du inte ser ut att ha ont! Finns väl ingen som vill lägga ut bilder på sig själv på nätet där man grimaserar av smärta.
    Det är ju så oxå att det finns olika sätt att tackla smärta på, smärtan är vad den är men du själv väljer att göra det bästa av din situation. Bra jobbat tycker jag!
    Kämpa på!

    1. Tyra skriver:

      Lissan- Eller hur… 🙂 Haha… tack snälla du för din kommentar den fick mig ändå att le lite 🙂

  19. Saragunmarie skriver:

    Det finns inga gränser för hur vissa kan bete sig, tyvärr. Låt Karma ta hand om dom jävlarna.

    Jag har sagt det många gånger redan, men du förtjänar att höra det igen: Du är så fruktansvärt stark Tyra, och jag beundrar din attityd så mycket! ❤ Jag kan inte ens föreställa mig vilken smärta du tvingas genomlida dygnet runt. Usch! 😢 Fortsätt kämpa!!

  20. Lina skriver:

    Hej, jag tycker du är jättestark Tyra! Jag sitter lite i samma situation som dig men ändå inte. Min skada är inte så allvarlig. Ridningen betyder verkligen allt för mig, men jag kan inte rida nu. Den 8 januari 2016 var näst sista dagen på vår skidsemester. Det låg små små stenar i backen som jag råkade åka på, det resulterade i att jag ramlade i backen och kände att något gick sönder i knäet. Fick bli hämtad med skoter och åka i vagnen bakom. Fick åka på röntgen men ingenting visade sig. Det var en hemsk hemresa då jag inte kunde röra knäet. Hemma efter 2 veckor och ingen förbättring ringde vi till sjukgymnast, fick tid ganska snabbt och då sa de att jag hade fått en smäll på menisken. Tränade hos sjukgymnasten 3 månader innan pappa följde med mig och förklarade för sjukgymnasten att något är mer fel, något mer måste göras. Tog ett tag för att övertala sjukgymnasten att skicka remiss till en knäortoped. Väl hos ortopeden fick jag reda på att mitt främre korsband är av, och eventuellt är menisken sönder. Vi fick också reda på att detta måste opereras. Efter operationen får jag inte rida på minst 8 månader och jag har knappt kunnat rida sen i januari för smärtan tar emot. Det är inte det optimala när man har en 20 årig häst som var i full tävlingskondition. Kram

  21. Julia skriver:

    Tyra, du är fantastiskt stark, detta är antagligen anledningen till att du över huvudtaget kan ”stå upp någolunda” Du kämpar och ger aldrig upp!! Strunta i de där ursäkta utrycket men ” jävla missära idoterna” som försöker hitta fel hela tiden.
    Du kommer att bli bra, du kommer att rida snart och du och Mille kommer att sopa banan på tävlingarna när ni väl kommer tillbaka. Massa styrke kramar 🙂

  22. Rebecka skriver:

    Förstår inte varför folk ska vara så hatiska? Sjukt trist. Ta väl hand om dig Tyra, hoppas du mår bättre snart! http://www.nouw.com/hellofebruary

  23. Anneli skriver:

    Att folk orkar!! När det kommer till att ta sig tillbaka från skador eller sjukdomar handlar det mestadels om viljan och kämparglöd! Ger man sig fan på de så går det! Gräver man ner sig och grämer sig varje dag så kan man lika väl ge upp. Det märks via din blogg att du är hästtjej när det kommer till sånt här och det är underbart stt du har gett dig fan på att du ska bli bra! Skynda långsamt och ta väl hand om dig på vägen!! ❤️ Detta kommer du klara ut utan problem!

  24. Annica skriver:

    ❤️❤️❤️❤️

  25. Rebecka skriver:

    Åhhh ge inte surträna så här mycket uppmärksamhet, de förtjänar inte denna exponering på din blogg! Förstår att det är svårt att hålla sig när folk beter sig så fruktansvärt illa men det ända som händer är egentligen att bloggen blir negativt laddad vilket inte är bra för dig och inte roligt för de läsare som kan uppföra sig. För oavsett vad du skriver och säger så finns det fortfarande de som mår så dåligt att de inte kan hjälpa att de beter sig illa och det finns alltid dem som saknar grundläggande uppfostran. Det kommer inte du kunna ändra på med dessa ”svar på tal” är jag rädd 😞 ta hand om dig tyra 💞

  26. Elin skriver:

    Tyra, jag förstår verkligen att du blir sårad! Kommentaren är så onödig, men framförallt elak! Jag vet, att du vet att man inte ska bry sig, men jag vet också att det gör man i alla fall och det är väl egentligen en ganska bra egenskap, att man är mån om hur man uppfattas av andra. Jag tror att ett fel man gör är att man försöker förstå andra människors agerande utifrån sitt eget sätt att tänka, men det går ju liksom inte, för de tänker ju uppenbarligen på något helt annat sätt! Ett konstigt sätt i det här fallet, om du frågar mig! Men vi kan väl helt enkelt konstatera att hen nog har ett litet fel som är trasigt 😉 Kärlek till dig 💕

  27. Maria skriver:

    För att undvika missförstånd så handlar den här kommentaren om karma och inget annat. Jag ifrågasätter inte dina skador eller försvarar vissa kommentarer utan ville bara ge en input i synen på Karma eftersom du ofta nämner det.

    Först slår det mig att du ofta anser att du har otur, att du råkar ut för fler negativa händelse än andra. Vilket du kanske gör, det frågasätter jag inte heller. Men on du nu menar att karma kommer ta ut sin rätt på människor som beter sig illa, borde inte dina motgångar i detta liv vara priset för din dåliga karman i ditt förra?

    Jag tror att det ger dålig karma att skriva sådana inlägg som detta, medan att ignorera dessa kommentarer och vara den kärlekfulla större människan genererar god karma. Ghandi förespråkade ju passivt mottstånd, och jag tror att alla religioner innefattar karma hade förespråkat ett helt annan förhållningssätt och agerande än detta inlägg.

    Om vi ni ska prata karma kanske du kommer råka ut för fler och fler påhopp och elakhter från människor så länge du inte lär dig hantera det på ett mer tolerant, kärleksfullt och storsint vis. Kanske hamnar du i ett lägre kast med fler nedtryckningar för varje liv om du fortsätter använda pajkastning som främsta metod. Om man nu tror på karma.

    1. Tyra skriver:

      Maria- Fin och bra kommentar. Men att använda ordet pajkastning tycker jag är fel. Det kan aldrig bli en pajkastning när det bara finns en person med i det hela. Ok om jag hade skrivit ut fullständigt namn, nu var det en kommentar. Den här gången behövde jag visa upp hur min verklighet ser ut, jag behövde få stöd av mina läsare. Det var väldigt länge sen som jag skrev ett inlägg om kommentarer och jag kommer aldrig göra det igen. Men, i denna situation och skada så går folk ytterligare över gränsen och förmodligen en gräns som jag aldrig trodde folk skulle våga passera. Men jag behövde skriva av mig helt enkelt, för att jag är människa. Inte pajkastning. Och om mitt inlägg resulterar i fler nedtryckningar så får det göra det. Jag har faktiskt all rätt till att reagera, jag är en människa och jag är väldigt svag just nu och jag behövde stödet så jag valde att skriva utifrån mina känslor. Men tack för din kommentar, kram

      1. Ros-marie skriver:

        Varför måste du skriva av dig just på din offentliga blogg? Om du enbart ville skriva av dig, så går det ju att skriva på annat sätt och inte behöva publicera det för hela nätet. Då behöver det inte bli pajkastning.

  28. Anna skriver:

    Förstår inte varför man läser din blogg om man inte gillar dig och tror att du ljuger? De som gör det måste ha ett extremt tom liv.

  29. Katta skriver:

    Sorgligt att folk ska trycka ner och misstro. Stor StyrkeKram till dej. <3

  30. Ida skriver:

    Du är fantastisk, glöm aldrig det. Vi vaknar varje dag och väljer att fortsätta kämpa trots alla motgångar och smärtor och det är otroligt starkt gjort <3

  31. Matilda - skogsrusset.se skriver:

    Jag tycker du kämpar på otroligt BRA! Fantastiskt kul att det sakta men säkert går framåt.
    Och vafan klart man inte vill lägga upp bilder på sig själv när man ligger deppig av smärta och halvbölar typ haha. Levt med en jävla smärta i tio år och rullstolen detsamma. Människor kan vara riktigt hemska, så är det bara. Folk kommer hejja på dig för att du kämpar och samtidigt som det finns de som kommer göra det motsatta, så har det alltid varit och kommer alltid vara. Tyvärr..
    You go girl!

  32. Jessica kraft skriver:

    Vi häst människor förstår dig mycket väl Tyra! Det är okunniga/okänsliga/vidriga/avundsjuka som bara har mage att skriva sånt och är inte någon hästperson! För dom vet inte ett jävla dugg vad du går igenom! Jag vet lite hur det är. Bröt ankeln för snart 2 års sedan efter en ridolycka när hästen skulle hoppa över hindret, fick inte rida på minst 3,5 månad! Den känslan att inte kunna göra det är hemskt grät varje dag i stallet för att jag kände mig hjälplös för att inte mocka,ta ut/in hästen och framför allt inte kunna rida! Även om din situation är såååå mycket värre än vad min var så är det ungefär likvärdigt, för kunde inte heller göra mycket, bara sitta och glo. Men det går över pch det är nog tack vare våra styrkor i oss kvinnor att vi orkar kämpa! Och ta oss igenom detta och det vet vi att DU GÖR!!!🙏🏻🙏🏻 återigen strunta i dom, inte lätt men dom vill bara tynga ner dig men du är starkare än så keep working💪🏻 you the best ✊🏻✊🏻 kramisar 😘💖

  33. Cindy skriver:

    Men alltså va???
    Hur kan man ens kläck ur sig en så jävla onödig kommentar??
    När jag ramla av hästen o bröt ryggen så var smärtan obeskrivlig. Men bara för att man går med en sån smärta så visar man det inte hela tiden. Men försöker le, vara trevlig o vill inget hellre än att allt ska vara som vanligt. Då försöker man bete sig därefter också.
    Man mår inte bättre för att man visar att man har ont konstant hela tiden.
    Krya på dig Tyra, jag vet hur svårt det är. Men man kommer starkare ur en sån här situation, även om det är svårt att tro det nu.

  34. Mika skriver:

    Det roligaste i det här (för att hitta humor i det galna) är att du i så fall skulle ha investerat i rullstol, rollator OCH gåbord för detta ”ljug”. Eller du har såklart hyrt dem för bildernas skull, fett värt. Alltså, folk är dumma i huvudet. Krya på dig!

    1. Tyra skriver:

      Mika- Eller hur, folk är inte kloka, haha…

  35. Linda skriver:

    Förstår precis hur du känner dig!
    Hade vissa i min närhet som trodde att jag fejka min ryggskada för 14år sen när jag åkte av hästen när jag skulle hoppa ett hinder på uppvärmningen innan en hopptävling.
    Hästen stannar mitt framför hindret och hoppar rakt in, jag är inte beredd på det så flyger av fastnar med foten i stigbygeln blir hängandes i stiglädret innan det går av och jag flyger in i staketet med ryggen före *Tack för skyddväst* annars hade troligtvis min skada blivit värre enligt läkarna.
    Hade dock ingen känsla i midjan och neråt i ca 3 veckor så var lite ovisst.
    Skadade 3 ryggkotor. två är helt återställda den 3 ligger för nära ryggraden för att göra något åt så har mer eller mindre ont konstant varje dag.
    Därför rider jag inte idag tyvärr för min rygg klarar det inte 🙁
    Men jag förstår precis vad du känner när du får sådana kommentarer.
    Men jag tror på dig Tyra! Du kommer vara i sadeln innan du hinner blinka.
    Krya på dig <3

  36. Anna skriver:

    Kämpa på var stark! Att sätta på sig en klänning är stort och bara känslan att få känna sig fin lite och glömma smärtan för en stund .. Folk är idioter. Kramis och krya

  37. Linda skriver:

    Vad är det för fel på människor?
    Blir så himla ledsen och illa berörd att någon ens kommer på tanken att skriva så:(

    Är SÅ HIMLA GLAD att läsa om dina framsteg Tyra. Bäst är du! ❤️

  38. Elin skriver:

    Hej, hoppas du blir bra snart! Sådana skador du fått är inte kul alls!
    Jag undrar hur det funkar med det beroendet du hade innan nu när ( jag gissar bara) att du äter smärtstillande? Är det något som kan trigga igång ditt beroende igen? Kramar

  39. Dara skriver:

    Karma stavas inte med KH 🙄😴

    1. My skriver:

      Men ”årka” kommentera hennes stavning 😉 haha.

  40. Anna skriver:

    Vilka åkte som du skrev?
    ”… den gör ondast och innan dom åkte så sa dom att det kan ta 6 månader upp till ett år som den är helt återställd”.

    Undrar hur det gått med att ta bort trösklar, hemtjänst som skulle hjälpa dig hemma med att laga mat, städa osv?

  41. Anonym skriver:

    Varför skriver du såna här inlägg titt som tett?

    1. Tyra skriver:

      Anonym- För att jag verkligen behövde skriva av mig och få ur mig lite saker för att läka snabbare, jag behövde få stöd. Jag har (som du kanske märkt) inte gjort det på väldigt länge och kommer inte göra det heller). Men situationen nu är ganska annorlunda än innan, så nu var det i egoistiskt syfte, jag behövde helt enkelt lite pepp och stöd, och detta var inget som jag ville lägga på mina nära och kära så jag skrev av mig på bloggen i stället. Hoppas du är nöjd med ditt svar 🙂

  42. Eva skriver:

    Kämpa på Tyra 🙂 Sen tror jag du skulle tjäna på att inte lämna ut så mycket detaljer om dig själv utan ge mer en generell bild om din privata sida i bloggen. Människor är inte alltid snälla och ska ha åsikter om allt och då är det lätt att gå i gång och försvara, med all rätt . Krya på dig och kom ihåg att ha kul varje dag
    Kram

  43. Linda skriver:

    Jag hejar på dig! Det är väl jätte bra att du kan stå ”normalt”. Det är ett stort framsteg.
    Jag förstår mycket väl att du måste ha jätte ont. Och att det krävs mycket smärtlindring.
    Men du verkar ha en enorm vilja och du ger dig inte i första taget.
    Heja Tyra!

  44. Elise skriver:

    Vad tråkigt med elaka kommentarer! Onödigt och ledsamt. Det måste vara skönt att vara hemma. Att vara inlagd på sjukhus är ingen höjdare…

  45. Mikaela skriver:

    Lägger folk ner energi på att ifrågasätta om du har brutit dig eller inte???

  46. Amalia D.Ä. skriver:

    Om det är Bloggbevakning du menar som monster, borde du gå in och läsa hos henne… och hennes sammanfattning av det hon skrivit om dig under din skadetid. Inte ett ont ord… inte något misstroende om dina skador. Tvärt om!
    Alltså måste det vara Svenska bloggare eller någon annan som ifrågasätter dig och dina skador. Samt en hel del bland människor som kommenterar lite här och där.

    Jag önskar dig ett snabbt tillfrisknande så även du får njuta av denna underbara sommar.

  47. Ida skriver:

    Alltså nu börjar ju till och med jag bli irriterad på detta. Sluta spekulera i hennes skador och acceptera läget. Vad spelar det er för roll om hon var på sjukhus i 10 dagar eller 17? So? Hon kanske inte klarade av att åka hem?

    Vad vet vi egentligen? Hon skriver det hon vill dela med sig av och jag förstår att hon inte vill blogga mer när det bara är en massa folk som ifrågasätter allt hela tiden. Är det livsviktigt för er att få bekräftat att hon var på sjukhus i 17 dagar? Måste ni se röntgenplåtarna för att lita på att hon är skadad?

    Nej alltså jag fattar att Tyra inte pallar mer. Själv läser jag bloggar och tar det de skriver med en nypa salt, jag hänger inte upp mig på en sak och kräver att få veta hur allt gick till. Bloggare är också människor som har rätt att bli bra behandlade men just Tyra kastar alla skit på?

    Angående att Tyra står och går mycket tidigare än hon borde kunna är väl för att hon trotsar smärtan och gör allt i sin makt för att kunna ”fungera normalt” så fort som möjligt. Hon har också en grym press från läsarna som gärna vill se henne falla och därför känner hon säkert att hon måste kämpa ännu hårdare.

    Låt det ta tid och acceptera att Tyra också är mänsklig och låt henne vara ifred.

    Krya på dig Tyra <3

  48. Polly skriver:

    Usch säger jag. Folk måste bara hitta något litet att klaga på hela tiden. Saknar folk gränser idag eller har många en psykopatisk störning. Jag börjar undra. Hur kan man hålla på så. Jag blir mörkrädd. Och på riktigt Tyra inte fasen ska du behöva bevisa att det du råkat ut för är sant eller att dina skador är sanna. En bild är också en bild den säger inget om hur du ser ut inuti eller dina sår du fått i själen men tydligen måste man se ut som köttfärs för att det ska räknas som en olycka. Jag vet inte vad jag ska säga mer än att du är en kämpe. Och du behöver inte bevisa någonting, vi som förstår behöver inte ha bevis och dem som inte förstår kommer ändå inte vara nöjda med bevisen. Kämpa med din situtaion, försök att bli frisk och skit i dem som inte förstår. Lycka till nu tjejen du grejar detta och lägg din energi på folk som är värda den. Kram http://pollysvensson.blogg.se

  49. Katta skriver:

    Hej. Usch ja det finns människor till allt. En undran. Du hade frågestund innan olyckan som du hade tänkt och besvara men aldrig blev av av förståliga skäl, men nu kanske du har tid och besvara dom. Många frpgor gällde Fleur, så min fråga är då, vad har hon tagit vägen och vad gör hon idag? Krya på dig!

  50. Tess skriver:

    Du behöver inte visa upp ett skit!!!! Fan jag blir så förbannad på alla jävla idioter som bara e ute efter att trycka ner dig! Men precis som du skriver så vet VI som verkligen följer dig, hur de ligger till. Hur du mår, o har förstår att man kan må bättre!!!!! Puss på dig världens bästa Tyra<3

  51. Lina skriver:

    Det är så roligt att läsa dina inlägg varje dag. men såna här inlägg är såååå tråkigt… Jag förstår att du blir upprörd. Men orka lägga energi på dessa dumma kommentarer. Så hiimla tröttsamt och ointressant att läsa om… Du föder bara dessa människor och samtidigt drar det ner bloggen och skapar dålig stämning. Hoppas det var en engångsföreteelse, ser fram emot dina vanliga inlägg om stort och smått 🙂 kram

    1. Nina skriver:

      Håller verkligen med! Tyra, din blogg är min favvo-blogg och dina inlägg är oftast roliga. Men såna här inlägg drar verkligen ner betyget.. Det är självklart din blogg och du skriver vad du vill, vill bara ge lite feedback. Du borde inte ge hatarna det dom vill ha – uppmärksamhet! Krya på dig, kram!

  52. Marie skriver:

    Tyra av med offerkoftan igen. Du har INTE förlorat allt. Du kan inte rida på ett tag. Kunde inte jag heller under mina graviditeter på 8 månader, sist kunde jag inte ens vara hos mina hästar trots att jag har de hemma på gården. Jag var sängliggande sista fyra månaderna. Ska man gräva ner sig o säga att man förlorat allt? Sluta upp med ditt ständiga drama o var glad för att du överhuvudtaget överlevde en hästolycka. Många som inte gör! En av mina vänner ramlade så illa att hon blev förlamad i bägge ben men rider o tävlar ändå i dressyr! Du har haft tur om de skador du har stämmer o du läker så bra.

    1. Susanne skriver:

      Har tänkt lite samma sak, tråkigt när det händer, ont säkert, men det låter stundom som att allt är förlorat ( vilket det inte är)
      Jag ramlade av fick multifrakturer på hela min vänstra sida, jag kunde inte rida på ett bra tag, hade dessutom min dotter som då var Ett år, man måste sätta saker i sitt perspektiv, jag hade ont satan, men överlevde och red sen som vanligt, inte förlamad, inte död!

    2. Elin skriver:

      Nu jämför du med dig själv. Det är hennes blogg och hennes smärta. Hon känner kanske att hon förlorat allt, det vet ju inte du eller någon annan för den sakens skull. Som sagt, hennes blogg- hennes smärta. Att jämföra helveten känns inte relevant, inte för min del i alla fall.

      1. Elin skriver:

        *för den delen (inte ”för den sakens skull”) 🙂

    3. Alex skriver:

      Jag antar att med din kommentar så är du, din kompis och Tyra samma person ? Eller kan det faktiskt vara så att alla är sin egna person och det har man rätt till ? Ta av dig koftan av överlägsenhet och ta på den lite mer ödmjuka så kan du nog också se världen från nya sidor, att alla är vi olika.

    4. Camilla skriver:

      Håller med dig!
      Vilket hån att skriva från rullstol till hästrygg när det här är tillfälligt. Det finns många som hamnar i rullstol och sen aldrig tar sig ur den.

    5. Sandra skriver:

      Håller med.. Tyra, du har så mycket att vara tacksam över! Din pojkvän, familjen etc.. Du ska komma tillbaka och rida! Det finns många skadat människor som kan aldrig rida igen..

  53. Tyra skriver:

    Hella- Var det ett ”urflippad” inlägg verkligen!? Nej, utan det var ett inlägg om mina känslor och hur jag mår av det där. Och du är precis av samma skrot du, som inte förstår allvaret i allting, du tycker det inte är något konstigt att jag tar upp en sån hemsk sak som folk skriver!? Och jag skriver dessutom att det är MÅNGA såna kommentarer så nej, det är inte bara några få stycken. Och du, om du hade följt min blogg så hade du också sett att jag skrivit om att jag tyvärr inte mår så bra och har väldigt ont så det är därför det dröjer med allt och uppdateringen inte är så bra- och hade du varit en normal människa så hade du aldrig ifrågasatt min uppdatering i det skede jag är. Och vad är grejen med att tro att jag inte skulle publicera din kommentar!? Men du Hella, jag känner inte för att lägga mer energi i mitt liv på dig. Kom ihåg att du inte har alla hästar hemma så du borde kanske tänka på vad du skriver och att det inte hjälper att skriva dit ett annat namn. Du är en sorglig själ och så osmart att du går in på en blogg varje dag som du uppenbarligen måste lägga energi på att vräka ur dig elakheter..

    1. K skriver:

      Alltså heja Tyra! Förstår inte hur folk kan tycka att bara för att du är en offentlig person så ska du inte få slå tillbaka? Inte fasen ska du bara ta emot all skit med ett leende? Nä, heja dig tyra! Fortsätt att säga ifrån och stå upp för dig själv! 👍

  54. Anonym skriver:

    När människor sprider rykten, pratar bakom min rygg eller är skeptiska till något jag gör eller gjort, så har jag inget behov att förklara eller försvara mig inför dessa människor. De har redan sin bild av mig och jag väljer att läggs min tid och energi på saker jag kan påverka.
    Om jag agerar i affekt säger det mer om mitt eget beteende än om deras. En känsla kan aldrig vara fel men man kan välja hur man vill agera och jag tror alltid på att en förändring börjar men en själv. Man kan inte förändra andra men man kan förändra sitt eget beteende och på så vis få en annan respons av människor.
    Att försvara sig tar inte energi från de människor man vill försvara sig inför, utan från en själv. Och att ursäkta sitt beteende med att någon annan började är i mina ögon en väldigt dålig ursäkt, för vad leder det till? Antagligen till att det fortsätter och på så sätt är man en bidragande faktor till det som händer och står således inte utan skuld.

  55. :D skriver:

    Jag hoppas polkagrisen och geléhjärtana du fick av mig gjorde dig lite gladare! 😀

  56. Malin skriver:

    Så nu var det min tur att kommentera. Tyra lägg inte energi på dessa energitjuvar.. Låt det bara rinna av dig, det enda den/de vill som kommenterar är att få en reaktion från dig!
    Men en annan sak jag reagerade på i ett annat inlägg var att du skulle skriva om hur otrevliga/trevliga sjuksköterskorna på den avdelningen var som du låg på.. Snälla gör inte det! Det kommer inte att gynna dig. Jag jobbar själv som sjuksköterska och du anar inte hur utsatta vi är i sociala medier. Tänk istället på den otrevliga sjuksköterskan och att du inte har någon aning om vad hon gått igenom minutrarna innan hon kom in till dig.. Det är absolut inget försvar för ingen ska behöva bli otrevligt bemött. Vi lever i en tuff värld som ser exakt ut som din här, men den STORA skillnaden är att vi inte får delge något av det vi går igenom varje dag, varje pass vi arbetar.
    Krya på dig nu och hoppas rehabiliteringen går bra!

  57. Ulrika skriver:

    Ibland när jag undrar om saker inte har med mig eller mitt beteende att göra, t.ex. någon som jag uppfattar som taskig mot mig och inte kritisk på ett konstruktivt sätt, så tänker jag på den här bloggen… Dvs kommentarerna på den här bloggen är beviset för att en del är helt enkelt bara elaka.
    Vad gäller rehab – tänk på att du inte ska skynda för snabbt heller, du kan ju förstöra läkningen. Se till att ha sjukgymnaster du verkligen litar på, och gör som de säger och lyssna på kroppen 🙂 Byt sjukgymnast om du inte är nöjd, eller de inte verkar ha koll.

    Varför Tyra skriver den här typen av inlägg är en idiotisk fråga tycker jag. Det är hennes blogg, hon skriver väl vad hon vill? Den brukar handla om det hon tänker och det som händer, som jag uppfattar det.
    Det är väl bara att inte läsa om man stör sig?
    Och att man upplever saker olika må vara sant, men där skulle jag säga tvärtom – jag tycker Tyra tar det hela med relativt stort lugn. Man behöver vara med om detta själv för att förstå hur jobbigt det är. Och vårt landsting som är på nivån precis över en bananrepubliks beviljar inte lång sjukhusvistelse, hemtjänst (kommunen dock, men samma där) om man inte är rejält skadad.
    Kram och krya på dig!

  58. Mimmi skriver:

    Tyra, jag skrev ett pissigt inlägg en kväll och när jag vaknade morgonen därpå tänkte jag, vad tusan har jag gjort, det är ju inte jag. Jag skämdes som en hund och fick ont i magen. Nätet är en kloak men också en fantastisk källa. Och ibland är man full och dum i huvudet och så pissar man i den där kloaken. Jag ångrar mig djupt. Din blogg är bra!

  59. Jennifer skriver:

    Tycker både vi läsare och Tyra själv borde sluta anta saker om andra människor som man inte känner, tror det skulle vara bra för alla! Som t.ex. att Tyra inte har ont av sina skador (vilket läsare omöjligt kan veta utan det är ren spekulation) eller att Tyra själv skriver att hon råkat ut för så mycket saker i sitt liv som de flesta andra människor inte råkat ut för osv (tänker då på olyckor, sjukdom, Tyras ständiga otur som hon själv kallar det 🙂 )
    Jag tror att lite perspektiv gör alla gott! Och att sluta lägga näsan i blöt också, vi läsare behöver INTE få se Tyras läkarjournaler eller röntgenplåtar.
    Hoppas att du Tyra tillfrisknar fort, men skynda långsamt! Kroppen är helt fantastisk som läker sig själv (tänk på det, låt det verkligen sjunka in ett tag!) men man måste ge den rätt förutsättningar för att klara av jobbet 🙂 Lycka till, så kommer vi se dig och Mille på tävlingar nästa vår/sommar!

  60. Emelie skriver:

    Förstår det är jobbigt men det är inte första gången du skriver att du aldrig ska ge mobbarna uppmärksamhet igen men ändå så kommer det flera försvarsanläggning efter varandra. Hade varit så mycket trevligare om du lyft fram dina trogna läsare, de som peppar dig dag ut och dag in istället. Ägna dom ett helt inlägg, speciellt eftersom de består av 90% av dina kommentarer. Hade blivit en mycket trevligare stämning på din blogg, och framförallt mer professionellt. Krya på dig!

  61. Anonym skriver:

    En nyfiken fråga, varför är det så viktigt att bevisa något för alla andra? Det viktigaste måste väl ändå vara att bevisa något för dig själv?

  62. Marina skriver:

    Jag håller med om att det var en väldigt onödig kommentar – säkert grundad på både oförståelse och okunskap. Men jag tror samtidigt det är viktigt att det inte får bli ”alla mot en” mot denna person som skickade denna kommentar nu… Alltså missförstå mig inte nu! Det VAR en dum kommentar, liksom från ALLA som kommenterade i samma stil, men nu höjer vi oss från denna nivå och bemöter dessa personer med att försöka FÖRKLARA hur det är att ha såhär ont och försöka att få dessa människor att känna förståelse och empati. Och vad vet jag – kanske ångra att hon/de skrev det de gjorde. Inte att vi alla behöver upprepa 1000 gånger hur illa denna personen betedde sig – då gör vi ju likadant som hon/dem. Får de att må dåligt istället för att försöka få dem att ändra sin attityd… Hoppas jag var tydlig nu och att ingen missförstår detta. Kärlek

  63. Beatrice skriver:

    Herregud! Blir så trött, HUR kan man ifrågasätta din skada?! Och det är ju självklart att du står på ditt friska ben eller tror folk att frakturen redan har läkt? Nej, fy! Kom inte in hit och sprid en massa negativitet! Krya på dig Tyra! Det är härligt att komma in här och läsa om dina framsteg! Kram

  64. Emz skriver:

    Om du inte har nån motivation till att skriva saker då du känner att du ej har något att tillföra. Varför kan du inte då svara på frågestunden. Som aldrig det kom några svar på. Eller berätta vad som hänt med fleur. Många undrar men ingen svarar..

  65. Malin skriver:

    SÅ tråkigt att du måste utstå såna här kommentarer! Försök skaka av dig dem men förstår att det är svårt… Men såna där puckon är inte ens värda att lägga din lilla energi du har på… Jag ger dig en stooooooor cyberkram från mig och hoppas verkligen att du blir bättre snart! <3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Translate »